Bruksparken

Bruksparken

För länge sedan, på 1870-talet, bestämde sig en man som hette Carl Alexandersson för att skapa en fin park i Surahammar. Han ville att både arbetare och chefer på bruket skulle ha en plats att vila och umgås. Tillsammans med en trädgårdsmästare ritade han upp en vacker park med gröna gräsmattor, vackra blommor och sköna gångar. De första åren fick varje arbetarfamilj ansvara för skötseln av var sin del av parken.

En musikhörna

I parken fanns också en speciell byggnad som kallades för ”Skyttepaviljongen”. Den flyttades dit och blev en plats där brukets mässingsorkester spelade. Det var viktigt att kunna spela ett instrument om man ville jobba på bruket.

En skulptur med en historia

En annan sak som är speciell med parken är en skulptur som föreställer en man som blåser såpbubblor tillsammans med en liten pojke. Mannen är troligen bruketss förste hjulsmed Jonas Melin och pojken är Gerhard Rooth. Skulpturen är gjord av en konstnär som hette Anna Troili Pettersson. Det som är intressant är att pojken i skulpturen är son till brukets överingenjör Theodor Rooth, medan mannen som blåser såpbubblorna troligen var en vanlig arbetare.

Vad ville konstnären säga?

När konstnären gjorde skulpturen ville hon kanske visa att alla människor är lika mycket värda, oavsett om man är chef eller arbetare. Genom att placera en arbetare och en chefssonson tillsammans i skulpturen kanske hon ville säga att alla människor har rätt att vara lyckliga och ha roligt tillsammans.