Radon

Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller till radongas och i sin tur till radondöttrar, radioaktiva metallatomer. När vi andas in radonhaltig luft fastnar radondöttrarna i våra luftvägar. Vid sönderfallet sänder radondöttrarna ut strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Därför betraktas höga halter av radongas i bostäder som olägenhet för människors hälsa.

När ska jag göra en radonmätning?

De tillfällen du kan mäta radonhalten är;

• Vid köp av hus/fastighet
• Ombyggnation eller renovering
• Ändring av ventilation eller uppvärmningssystem
• Nybyggnation
• Om det har gått mer än 10 år sen senaste mätningen

För att få bäst resultat av radonmätningen ska mätningen ske under eldningssäsongen, 1 Oktober till 30 April. Mätperioden ska då främst ske under minst två till helst tre månader. För radon gäller gränsvärdet vid nybyggnation och befintlig bebyggelse att radongashalten inte överskrider mer än 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter luft).

Misstänker du att huset är byggt med blåbetong eller om huset ligger i ett område med höga radonhalter, tveka inte då att göra en radonmätning.

Kontakta ackrediterat mätlaboratorie för radon om ni vill göra en radonmätning. Be dem även då att skicka en kopia på resultatet av utförd mätning till Miljökontoret.

Vid begäran från mäklarföretag kan Miljökontoret lämna ut radonprotokoll vid exemeplvis försäljning.

Mer information om radon finns på Boverkets hemsida.

Åtgärder

Radon kan ha en eller flera källor. För att välja rätt saneringsåtgärder måste du veta varifrån radonet kommer. Åtgärden beror sedan också på hur byggnaden är konstruerad och om radonet kommer från marken, byggnaden eller hushållsvattnet. Ofta tar man och kontrollerar över hur ventilationen i huset fungerar.

Det viktigaste är att du anlitar en bra radonkonsult eller entreprenör för att åtgärda de höga halterna av radon. Glöm då inte att mäta radonhalten igen direkt efter åtgärden och efter något år igen för att se om någon förändring har skett.