Surahammars bruksområde
Surahammars bruksmiljö erbjuder en historisk vandringsled och har motorcykelmuseum Gyllene Hjulet, bruksmuseum, hembygdsgård, konstgalleri med ett bostasmuseum i Stenhuset.
Surahammars bruksmiljö
Där Kolbäcksån har det bästa fallet i Surahammar anlade Axel Oxenstierna år 1673 en stångjärnshammare. Men redan på 1500-talet låg här en kronohammare.
Efter flera års förfall och en hel del processande, lyckades assorskan Sophia Christina Lilliestierna få äganderätten till bruket år 1726. Hon var en kraftfull kvinna och återupprättade kvaliteten samt skaffade en ny järnstämpel, som var den tidens certifiering.
Några år efter Sophia Christinas död 1746 övergick bruket till brukpatron Peter Matisen på Skultuna. I nästan 100 år kom dessa bruk att höra ihop. Under denna tid gav inte bruket någon större vinst.
År 1845 började det som kom att blir brukets storhetstid, då köpte Stockholmsguldsmeden Eric Adolf Zethelius bruket på exekutiv auktion. Han låt uppföra en ny verkstadsbyggnad som bland annat uttrustades med två puddelugnar för järnets färskning, vilket var en modern metod. Ugnarna eldades med vet istället för kol vilket är unikt för detta bruk.
Tillverkningen av järnvägshjul och axlar startades av sonen Wilhelm år 1866, och skulle bli Surahammars största och mest kända produkt, tillverkningen fortgår än idag.
År 1873 övergick verksamheten till ett familjeaktiebolag, Surahammars Bruks AB.
Sidansvarig:
Senast uppdaterad:
Kontakt
Surahammars bibliotek