Lancashiresmedjan

Lancashiresmedjan

Lancashiresmedjan var i drift från år 1855 fram till år 1964, då denna sista smedja i världen stängdes.

I Lancashireugnarna, som chargerades med tackjärn, träkol och syrerikt glödskal, smältes tackjärnet. Vid denna process minskades kolhalten från cirka 4 % till cirka 0.05 %. Järnet som från början varit hårt och sprött blev vid processen mjukt och smidbart genom oxidation. I ugnen rörde Lancashiresmeden med spett om i smältan som blev alltmer trögflytande allteftersom kolhalten sjönk. Omröringen syftade till att påskynda den kemiska reaktionen i smältan. Processen tog ungefär en timme och smältan vägde cirka 150 kg.

När smältan var klar togs den ut ur ugnen och kördes på en kärra till ånghammaren, där den smiddes ut till smältstycken. Dessa smältstycken kördes sedan antingen till vällugnen eller ut på styckebacken.

1917 fördes fyra av de åtta Lancashireugnar som fanns i Köpmanhammaren över till en utbyggnad som iordningställts i valsverket. I dag finns endast tre ugnar kvar.

Lancashiresmide är en typ av stångjärnssmidesteknik som kom från England och präglade svensk järnindustri i mer än 100 år.