Börja lyssna
Ramnäs bruksmiljö
Vid Kolbäcksån, i sydöstra änden av sjön Nadden, ligger Ramnäs med anor från år 1590, då den första hammarsmedjan anlades här av Katarina Stenbock. Hon hade fått området i livgeding det vill säga i änkepension efter kung Gustav Vasa.
Ramnäs bruksmiljö
Kungshammaren följdes snabbt av flera och redan i mitten av 1600-talet hade det tillkommit ytterligare fyra hamrar, kolhus, järnbodar, bostäder och annat som krävdes för att driva en dåtida "industriort".
Under större delen av 1700-talet var det två familjer som ägde smedjorna. På den västra sidan av ån satt Schenströms och på den östra Tersmedens som år 1834 hade lyckats förvärva samtliga smedjor och nu stod som ensam ägare till bruken i Ramnäs.
Under 1800-talet utvecklades Ramnäs till en av Sveriges ledande stångjärnsproducenter. Den mest kända produkten var, och är fortfarande, kätting. År 1907 sålde Adolf Tersmeden bruket.
År 1912 såldes Ramnäs bruk till ägarna på de angränsade bruken, Herman Lagercrantz på Wirsbo bruk och Johan Nordenfalk på Färna bruk. Dessa förstod värdet i den outnyttjade vattenkraften och anlade två mindre kraftstationer vid Kungshammaren och vid Seglingsberg. Men redan 1914 började man gräva en kanal på cirka en kilometer, från sjön till Bäckhammar och fick därigenom en fallhöjd på nio meter.
Idag drivs stålhanteringen vidare i tre olika bolag som tillverkar lyftkrokar, ankarkättingar och diskbänkar.
Vattenkraften utnyttjas genom en underjordisk kraftstation sedan 1960-talet.
Sidansvarig:
Senast uppdaterad:
