Lov och byggande

Bygglov krävs oftast för att bygga nytt, bygga till eller göra vissa ändringar — som till exempel att inreda någon ytterligare bostad eller lokal. För en- och tvåbostadshus finns det vissa undantag från kraven på bygglov. Detta gäller till exempel friggebodar, uteplatser och skärmtak. Utanför sammanhållen bebyggelse kan man även få göra mindre tillbyggnader och uppföra komplementbyggnader utan bygglov. Det finns även bestämmelser om krav på marklov, rivningslov med mera.

Det krävs bygglov för att uppföra byggnader, göra tillbyggnader eller ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller anpassats till. Bygglov krävs också för sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri. Inom ett område som omfattas av detaljplan kan det krävas bygglov även för att byta färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på en byggnad eller att på annat sätt ändra byggnaden om dess yttre utseende påverkas avsevärt.

Bygglov krävs inte för att anordna en skyddad uteplats, skärmtak eller komplementbyggnad, så kallad friggebod, i omedelbar närhet av bostadshuset. Om åtgärden sker närmare tomtgräns än 4,5 meter krävs dock berörda tomtägares skriftliga medgivande.

Bygglovfria åtgärder för en- och tvåbostadshus inom detaljplan
För en- och tvåbostadshus inom detaljplan behövs inte bygglov för att färga om en byggnad, byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.

Bygglovfria åtgärder för en- och tvåbostadshus utom detaljplan
Utanför detaljplan, område med områdesbestämmelser samt sammanhållen bebyggelse krävs inte bygglov för att göra en liten tillbyggnad. Bygglov krävs inte heller för att uppföra en komplementbyggnad, mur eller plank i omedelbar närhet av bostadshuset.

Tidsbegränsade bygglov
Byggnadsnämnden får besluta om tidsbegränsat bygglov om en sökande begär det. Den sökta åtgärden behöver då uppfylla de flesta, men inte alla, förutsättningar som krävs för bygglov. Byggnadsnämnden får dessutom lämna bygglov för en åtgärd av sådan säsongskaraktär att den upprepas under två eller flera år i följd. Åtgärden får då vidtas igen utan ny lovprövning.

Bygglov för ändamål av säsongskaraktär
Byggnadsnämnden får besluta om tidsbegränsat bygglov om en sökande begär det. Den sökta åtgärden behöver då uppfylla de flesta, men inte alla, förutsättningar som krävs för bygglov. Byggnadsnämnden får dessutom lämna bygglov för en åtgärd av sådan säsongskaraktär att den upprepas under två eller flera år i följd. Åtgärden får då vidtas igen utan ny lovprövning.

Inom detaljplanelagt område krävs det oftast rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. Utanför områden detaljplan, områdesbestämmelser eller sammanhållen bebyggelse krävs det oftast en anmälan till byggnadsnämnden istället för rivningslov. Vissa byggnader kräver dock varken rivningslov eller anmälan.

Schaktningar eller fyllningar som avsevärt ändrar höjdläget kan kräva marklov. Marklov kan även krävas för trädfällning och skogsplantering. Olika regler gäller inom och utanför detaljplan och områdesbestämmelser.

En åtgärd som inte behöver lov kräver oftast anmälan, det vill säga vara anmälningspliktig. Exempel på sådana åtgärder kan vara rivning, ändring och tekniska installationer. En anmälningspliktig åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden gett ett startbesked.

Den som ska vidta en bygglovspliktig åtgärd kan begära besked för att få veta om åtgärden kommer att omfattas av särskilda följdvillkor för att uppfylla de så kallade utformningskraven i plan- och bygglagen. Byggnadsnämnden är då skyldig att lämna ett villkorsbesked.

Det är hos byggnadsnämnden i kommunen som man ansöker om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked. Ansökan ska innehålla de uppgifter, ritningar och andra handlingar som behövs för att ansökan ska kunna handläggas och beslut fattas. För att underlätta handläggningen och för att ansökan ska få en säker prövning är det viktigt att handlingarna är korrekta och tydliga.

Även om en åtgärd inte kräver lov kan den kräva anmälan och då får åtgärden inte påbörjas förrän anmälan är gjord och byggnadsnämnden har lämnat startbesked. Anmälan ska vara skriftlig och skall i stort innehålla samma uppgifter som vid bygglov.

Upplysnings- och underrättelseplikt samt samordning med miljöärenden
Vid handläggningen av ärenden om lov och förhandsbesked ska byggnadsnämnden i olika fall lämna upplysningar och underrättelser till sökanden, fastighetsägaren och miljönämnden.

Vid handläggningen av en ansökan om lov och förhandsbesked ska byggnadsnämnden i vissa fall underrätta kända sakägare och organisationer som berörs av ansökan och ge dem tillfälle att yttra sig. Gäller ej frågor som överensstämmer med detaljplanen.

Tidsfrist för handläggning av lov och förhandsbesked
Ärenden om lov och förhandsbesked ska handläggas skyndsamt och beslut ska meddelas inom tio veckor från det att den fullständiga ansökningen inkommit till byggnadsnämnden. Tiden får förlängas en gång med högst tio veckor.

När man ansöker om bygglov för en åtgärd, krävs det att den fastighet och det byggnadsverk där åtgärden ska utföras, överensstämmer med gällande detaljplan. Dessutom ska ett antal andra krav i plan- och bygglagen uppfyllas.

När man ansöker om bygglov för en åtgärd, krävs det att den fastighet och det byggnadsverk där åtgärden ska utföras, överensstämmer med gällande detaljplan. Det brukar man kalla planenligt utgångsläge.

När man ansöker om bygglov för en åtgärd, krävs det att åtgärden stämmer överens med gällande detaljplan eller gällande områdesbestämmelser.

Byggnadsnämnden har i ett beslut om bygglov en möjlighet att medge avvikelse från detaljplan om avvikelsen är liten och förenlig med planens syfte. När avvikelsen berör en bredare allmänhet kan den dock sällan betraktas som liten. En ny avvikande åtgärd ska vid bedömningen av om avvikelsen är liten vägas samman med tidigare sådana åtgärder som godtagits av byggnadsnämnden.

Bygglov får under vissa omständigheter ges för en åtgärd som avviker från detaljplanens bestämmelser eller områdesbestämmelser. Det samma gäller om fastigheten eller byggnadsverket där åtgärden ska ske avviker från dessa bestämmelser. För att avgöra om det är möjligt måste en samlad bedömning göras av alla avvikelser.

Bygglov får under vissa omständigheter ges för en åtgärd som avviker från detaljplanens bestämmelser eller områdesbestämmelser. Det samma gäller om fastigheten eller byggnadsverket där åtgärden ska ske avviker från dessa bestämmelser. För att avgöra om det är möjligt måste en samlad bedömning göras av alla avvikelser.

Prövning av byggnaders tillgänglighet och användbarhet
I ärenden om bygglov ska en byggnads tillgänglighet och användbarhet prövas. I plan- och bygglagen anges inte närmare hur detta ska prövas. I plan- och byggförordningen preciseras när kravet på hiss gäller. I plan- och byggförordningen anges även kraven på tillgänglighet och användbarhet för andra anläggningar än byggnader om dessa är bygglovpliktiga. I Boverkets byggregler, BBR framgår de krav som ställs på byggnader.

Förhandsbesked och beslut om lov får ges med villkor. Villkoren måste dock ha stöd i plan- och bygglagen eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag. Ett beslut om lov kan innehålla villkor som att en detaljplan och områdesbestämmelser ska vinna laga kraft eller att en gatukostnad ska betalas innan byggnadsarbeten får påbörjas. Ett förhandsbesked ska innehålla de villkor som behövs för den kommande bygglovsprövningen, till exempel att frågor om vatten och avlopp går att lösa.

Den nya byggprocessen innebär att det införs både nya moment och att reglerna utvidgas och förtydligas. Nya moment i processen är startbesked, arbetsplatsbesök och slutsamråd samt slutbesked för att byggnaden eller byggnadsverket ska få användas. Byggsamrådet ersätts med ett så kallat tekniskt samråd och kraven på kontrollplanen förtydligas.

I samband med byggande, rivning och markarbeten är det byggherren som har det fulla ansvaret för att gällande lagar och föreskrifter följs.

Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket ställer nya och högre krav på kompetensen. Huvudregeln är att det ska finnas en eller flera kontrollansvariga i samband med byggande och rivning. Kontrollansvariga måste vara certifierade.

Certifiering av kontrollansvariga och sakkunniga kontrollanter
Den kontrollansvarige och den sakkunnige som utför sakkunnigkontroll på begäran av byggnadsnämnden ska vara certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan.

När ett lov har beviljats eller en anmälan har gjorts hålls ett tekniskt samråd hos byggnadsnämnden. Då går man igenom hur arbetet ska planeras och organiseras, förslaget till kontrollplan och handlingarna i övrigt.

Vid nybyggnad eller om- och tillbyggnad av bostäder krävs normalt ett färdigställandeskydd. Byggherren ansvarar för att den finns om det krävs enligt lagen.

En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har fattat ett beslut om startbesked.

Utstakning görs innan byggnadsarbetena påbörjas och innebär att läget av en byggnad eller anläggning märks ut på marken enligt bygglovsbeslutet. Även höjdsättning kan förekomma i samband med utstakning. Lägeskontroll görs som en kontroll av att byggnaden eller anläggningen hamnat på rätt ställe, precis som bygglovet anger.

Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök är ett nytt moment i lagstiftningen. Vilka arbetsplatsbesök som ska göras och när dessa ska ske ska framgå av kontrollplanen. Arbetsplatsbesöket ska protokollföras av byggnadsnämnden, som också får ta ut en avgift för sin kontroll.

Byggnadsnämnden kan besluta om kompletterande villkor för bygg- eller rivningsåtgärder eller för kontroll, om sådana villkor behövs för att uppfylla kraven enligt lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

När ett byggprojekt som har omfattats av tekniskt samråd avslutas ska byggnadsnämnden kalla till ett slutsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt. Plan och bygglagen 10 kapitlet.